Regeringens budgetutspel: Det här vill S och MP satsa på

Uppdaterad
Publicerad

Regeringen vill satsa 74 miljarder kronor på reformer och investeringar. Men vad de vill lägga pengarna på är inte helt klart än.

SVT reder ut vad vi vet hittills.

9,6 miljarder för pandemins konsekvenser

9,6 miljarder kronor kommer läggas nästa år på att hantera pandemins konsekvenser, meddelade finansminister Magdalena Andersson (S) och socialminister Lena Hallengren (S) den 17 september.

Pengarna ska trygga tillgången till vaccin, testning och smittspårning. Man tar höjd för att kunna köpa eventuella påfyllnadsdoser eller uppdaterade vaccin.

1,2 miljarder till kvinnojourer

Regeringen vill öka anslagen till arbetet mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld till en permanent nivå på 1,2 miljarder per år under de närmsta tre åren, meddelade jämställdhetsminister Märta Stenevi (MP) den 13 september.

Pengarna kommer bland annat gå till jourverksamhet och kvinnojourer.

2,4 miljarder till att skydda skogen

Regeringen vill satsa 2,4 miljarder kronor på att skydda värdefull natur under 2022, meddelade miljöminister Per Bolund (MP) och näringsminister Ibrahim Baylan (S) den 13 september.

Pengarna ska främja biologisk mångfald, kulturmiljö, friluftsliv, renskötsel, jakt, fiske och besöksnäring, enligt regeringen. En del av pengarna ska gå till ersättning till markägare för skydd av fjällnära skog och till att utveckla skogspolitiken.

Regeringen vill även att 100 miljoner kronor satsas åren 2022-2024 på att främja lokal ekonomi och sysselsättning på landsbygden.

1,5 miljarder till psykiatrin

Regeringen vill stärka arbetet mot ”psykisk ohälsa” och föreslår ett tillskott på 1,5 miljarder kronor årligen under 2023 och 2024, meddelade finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP) den 12 september.

Pengarna ska bland annat gå till ungdomsmottagningar, barn- och ungdoms- psykiatrin och vårdcentraler som arbetar med suicidprevention.

0,5 miljarder till kommunala klimatåtgärder

Regeringen vill satsa en halv miljard kronor i stället för dagens 25 miljoner kronor på kommunala åtgärder mot klimatrelaterade olyckor, meddelade jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi (MP) den 11 september.

Regeringen vill även höja stödet till myndigheter som kan hjälpa kommuner med en mer långsiktig klimatanpassning och föreslår att de ska få 140 miljoner kronor per år i stället för 78 miljoner kronor.

50 miljoner till arbete mot avfallsbrottslighet

Regeringen är beredd att satsa 50 miljoner kronor nästa år på att förebygga, förhindra och bekämpa brottslighet kopplad till avfall, meddelade miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) den 10 september.

Pengarna ska bland annat gå till att förbättra tillsynen, utredningsarbetet och gränskontrollen som en rad myndigheter har hand om, däribland Åklagarmyndigheten, Naturvårdsverket, Tullverket, Kustbevakningen, Skatteverket och Transporstyrelsen.

1,3 miljarder till skolan

Regeringen vill höja det statliga stödet till skolväsendet med 1 miljard kronor och likvärdighetsbidraget med drygt 0,3 miljarder kronor nästa år, meddelade utbildningsminister Anna Ekström (S) den 10 september.

Det statliga stödet ska bland annat gå till skolor som behöver öka undervisningstiden och ge elever mer stöd. Det andra bidraget, som ska trappas upp succesiv till drygt 8,7 miljarder kronor till 2024, ska gå till att anställa mer personal och minska elevgrupper på fritids.

3 miljarder till sjukpenning

Regeringen vill satsa tre miljarder kronor på att stärka sjukförsäkringen i både i tid och omfattning, meddelade socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi den 8 september.

Förslaget innebär bland annat ett höjt tak för sjukpenningen och att tiden för rehabilitering ska förlängas. Inkomsttaket i sjukpenningen föreslås höjas från 8 till 10 prisbasbelopp, i praktiken innebär det att den maximala sjukpenningen per dag kommer att öka från 821 kronor till 1027 kronor. Dessutom ska möjligheten att fortsätta sin sjukskrivning efter 365 dagar bli större.

5,5 miljarder till äldreomsorg och välfärd

Regeringen vill höja de generalla statsbidragen till kommuner och regioner med 3 miljarder kronor och stärka äldreomsorgen med 2,5 miljarder nästa år, meddelade statsminister Stefan Löfven (S) och socialminister Lena Hallengren (S) den 9 september.

En del av pengarna, 1,7 miljarder kronor, ska gå till äldreomsorgslyftet, det vill säga vidareutbildning av omsorgspersonal. Pengar ska också gå till avgiftsfri Pneumokockvaccinering för 75-åringar och medicinska riskgrupper liksom språkträning för personal inom välfärden.

0,5 miljarder till polisen

Regeringen föreslår 500 miljoner kronor mer till polisen i år, för att täcka ett beräknat underskott för 2021, meddelade inrikesminister Mikael Damberg den 8 september.

Regeringen väntas inom kort presentera fler budgetsatsningar på rättsväsendet i budgetpropositionen för 2022.

8 miljarder till jobbsatsningar

Regeringen vill satsa åtta miljarder kronor på jobb i höstbudgeten, meddelade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) den 7 september.

Pengarna ska bland annat gå till matchningstjänster och till att fördubbla antalet platser på Yrkeshögskolor.

3 miljarder till infrastruktursatsningar

Regeringen vill satsa över tre miljarder kronor på infrastruktur i Sverige i år, meddelade klimatminister Per Bolund (MP) och infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) den 6 september.

Pengarna ska bland annat gå till järnvägsunderhåll, sänkta banavgifter och cykelsatsningar.

28,5 miljarder till landsbyggden under fyra år

Regeringen vill höja budgeten för jordbrukssatsningar med en halv miljard kronor om året och föreslår att 28,5 miljarder kronor satsas på området under perioden 2023—2027, meddelade näringsminister Ibrahim Baylan (S) den 3 september.

Regeringen har räknat med att EU-stöd kommer att finansiera en del av satsningen på bland annat jordbruk, vägunderhåll och bredbandsutbyggnad samt stöd till regionala flygplatser.

10,5 miljarder till skattesänkningar

Regeringen vill sänka skatten för 7,5 miljoner svenskar med hjälp av tre skattesänkningar som väntas kosta skattebetalarna 10,5 miljarder kronor, meddelade finansminister Magdalena Andersson (S) den 1 september.

Regeringen föreslår att skatten sänks för personer med sjuk- och aktivitetsersättning och att en skattelättnad för avgiften till a-kassan införs. Dessutom vill regeringen sänka många lönetagares skatt med ungefär 1 320 kronor.

1,3 miljarder till kultursektorn

Regeringen vill ge 1,3 miljarder kronor till kulturlivet för att underlätta återhämtningen efter pandemin. Av dessa ska bland annat 745 miljoner gå till stimulansstöd som ska fördelas av Kulturrådet. Samtidigt ska svensk idrott få ett uppstartsstöd på 400 miljoner kronor nästa år.

5 miljarder till stärkt sjuk- och aktivitetsersättning och utbyggd assistans

Regeringen föreslår i den kommande budgeten höjd sjuk- och aktivitetsersättning och utökad rätt till personlig assistans. Sammantaget kostar förslagen fullt utbyggda 5 miljarder kronor.

12 miljarder mer till klimatsatsningar

Regeringen föreslår flera satsningar på klimatet. Nära 12 miljarder till nya miljö- och klimatåtgärder föreslås i budgeten för 2022. Totalt kommer hela regeringens miljöbudget för 2022 att uppgå till 22 miljarder.

3,5 miljarder till ”familjeveckan”

I sin budget vill regeringen införa den så kallade familjeveckan i april 2022. Det innebär att föräldrar till barn mellan 4 och 16 år kan vara hemma och få ut 80 procent av inkomsten totalt sex dagar per år, tre dagar per förälder. Den som är ensam vårdnadshavare får själv disponera alla sex dagar. Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) räknar med att satsningen kommer att kosta runt 3,5 miljarder.

5 extra miljarder till vården

Fem miljarder anslås till hälso- och sjukvården för 2022. Två miljarder går till insatser för kortade vårdköer till följd av pandemin. Två miljarder går till personalsatsningar i hälso- och sjukvården och en miljard är ”tillskott till hälso- och sjukvård”.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.