Live

Senaste nytt om kriget i Ukraina

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Var behöver drönaren träffa för att orsaka maximal skada? Se vad som skiljer de effektiva och ineffektiva attackerna åt i klippet. Foto: Ryska katastrofhanteringsmyndigheten/Reuters/Henrik Sköld

Kriget i Ukraina

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Kreml duckar fråga om vapen från Nordkorea

USA och Ukraina hävdade i dagarna att Ryssland använt sig av nordkoreanska robotar i sina omfattande luftangrepp mot Ukraina.

I ett samtal med journalister på tisdagen duckade Kremls talesperson Dmitrij Peskov frågan, rapporterar Reuters.

- Ingen kommentar, svarade han och pekade i stället finger mot Ukraina som enligt Peskov använt sig av vapen från väst för att attackera mål i Ryssland.

Experter har genom analyser av vrakdelar från nedfallna robotar i Charkiv slagit fast att allt talar för att de tillverkats i Nordkorea. Läs mer om detta här.

Överblick

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Ukraina: Vi har fört hem 14 ukrainska barn

"Bland de räddade barnen är två berövade sina föräldrar", skriver grundaren av organisationen "Save Ukraine", Mykola Kuleba, på Telegram.

Vidare skriver Kuleba om de återförda tonårsflickorna, Alisa och Milana, som beskriver hur deras hus bombades. Ryska trupper hittade familjerna i husens källarlokaler och förhörde, samt förnedrade, föräldrarna framför ögonen på flickorna.

Förflyttning av ukrainska barn från ockuperade områden till Ryssland har lett till en internationell arresteringsorder på Putin. Enligt Ukrainas ombudsman kan det handla om
200 000 – 300 000 barn.

SVT har träffat tonåringen Rostyslav som under tvång utbildades till rysk soldat.

Markerad händelse

Nato inte överens om långsiktigt ukrainskt stöd

Natos medlemsländer har inte lyckats komma överens om att utforma ett långsiktigt stöd till Ukraina, säger försvarsalliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg, enligt Kyiv Independent.

Stoltenberg har föreslagit att Nato ska ge minst 40 miljarder euro i militärt stöd årligen ”så länge som det behövs”.

”Viktigast av allt är att det skulle sända ett budskap till Ryssland att de inte kan vänta ut oss”, säger Stoltenberg till reportrar i Bryssel.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg pratar under en presskonferens i Bryssel.
Trots att de inte kommit överens säger Jens Stoltenberg att många allierade är positiva till att inte bara ha löften om kortsiktiga stöd till Ukraina.
Markerad händelse

Omvärlden går inte med på Putins fredskrav

Om Ukraina drar tillbaka styrkorna från fyra ryskockuperade regioner och inte går med i Nato så blir det vapenvila, lovar Vladimir Putin.

– Putin kan inte diktera förutsättningar för Ukraina, säger USA:s försvarsminister Lloyd Austin om förslaget och fortsätter:

– Putin har illegalt ockuperat Ukrainas suveräna territorium.
Lika avfärdande är Natochefen Jens Stoltenberg.

– Förslaget är inte framlagt i god tro, sa Stoltenberg till reportrar i Bryssel.

– Förslaget innebär bara att Ryssland får det som var målet med kriget genom att Ukraina ger upp mycket mer land än vad Ryssland i dag ockuperar, fortsatte han.

(SVT-TT)

Natochefen Jens Stoltenberg och USA:s försvarsminister Lloyd Austin i Belgien.
Natochefen Jens Stoltenberg och USA:s försvarsminister Lloyd Austin var kritiska mot Putins krav för vapenvila i Ukraina. Foto: Simon Wohlfahrt/TT/AFP
Markerad händelse

Putins krav för vapenvila: Släpp Nato och fyra regioner

Rysslands president Vladimir Putin lovar omedelbar vapenvila i Ukraina om Kiev drar tillbaka styrkor från fyra ryskockuperade regioner och slopar planer på Natomedlemskap, det rapporterar AP.

Vi kommer att göra det omedelbart, sa han i ett tal vid det ryska utrikesdepartementet i Moskva på fredagen.

Ukraina har dock tidigare konsekvent motsatt sig att ge upp delar av sitt territorium till Ryssland.

Putins utspel kom samtidigt som G7-ledarna träffades i Italien. I helgen träffas också ledare i Schweiz för att planera de första stegen mot fred i Ukraina utan representanter från Moskva på plats.

Rysslands president Vladimir Putin under ett tal vid det ryska utrikesdepartementet i Moskva.
Rysslands president Vladimir Putin talade under fredagen vid ryska utrikesdepartementet. Foto: Alexander Zemlianichenko/TT/AP

Uppgifter: Drönarangrepp mot flera ryska regioner

Ukraina har attackerat flera ryska regioner under natten mot fredag med syfte att “minska de ryska styrkornas stridsförmåga”, uppger källor från Ukrainas säkerhetstjänst för Kiev Post.

Ryska försvarsdepartementet skriver på Telegram att drönare har skjutits ner i totalt sex regioner. Guvernören för regionen Rostov i södra Ryssland skriver på Telegram att attackerna orsakade strömavbrott Morozovsk-området.

I samma område finns en militär flygbas med ryska stridsflygplan, som Ukraina attackerade i april.

Sanktioner riktar in sig på Rysslands skuggflotta

Storbritannien har i samband med G7-mötet infört nya sanktioner mot Ryssland.

Det handlar bland annat om ett stort ryskt försäkringsbolag som försäkrar äldre tankfartyg i Rysslands så kallade skuggflotta, rapporterar Financial Times.

Syftet är att begränsa Rysslands oljeintäkter eftersom fartygen används för att kringgå de sanktioner mot oljeexporten som redan är på plats.

Försäkringsbolaget har haft en betydande roll eftersom fartyg ofta ombeds uppvisa försäkring när de anländer i hamnar.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Zelenskyj tackar Biden efter nya stödet

USA och Ukraina har tecknat ett tioårigt säkerhetsavtal. Under en presskonferens på G7-mötet i Italien håller USA:s president Joe Biden och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en presskonferens om avtalet:

– Ukraina måste kunna försvara sig både nu och i framtiden. Det ska USA se till. USA och G7 kommer alltid stå vid Ukrainas sida. Det kommer vi att säga om och om igen, säger Joe Biden.

– Jag vill tacka amerikanerna och Biden. Det här är det viktigaste avtalet sedan Ukraina blev självständigt, säger Volodymyr Zelenskyj.

Markerad händelse

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

G7-länderna överens om stöd till Ukraina

Länderna är överens om att låna Ukraina 50 miljarder dollar, motsvarande närmare 520 miljarder kronor, från frysta ryska tillgångar. Samtidigt hotar Ryssland med att beslagta amerikanska tillgångar.

Överenskommelsen rör inkomster och räntor från ryska tillgångar, värda mer än 260 miljarder dollar, som har låsts i Europa och i USA. Bland tillgångarna finns bland annat ryska centralbanksresurser.

G7-länderna vill att inkomsterna från de frysta tillgångarna fungerar som säkerhet för lånestödet. Pengarna kommer att användas i militärt syfte, för humanitära och sociala insatser samt för att återuppbygga Ukraina i framtiden.

Hör mer om G7-ländernas nya lån till Ukraina i videon.

Markerad händelse

USA och Ukraina tecknar säkerhetsavtal

Joe Biden och Volodymyr Zelenskyj kommer att underteckna ett 10-årigt säkerhetsavtal vid G7-toppmötet i Italien. Länderna har även enats om att Ukraina ska få tillgång till 50 miljarder dollar av frysta ryska tillgångar. Det rapporterar Washington Post.

I avtalet ingår det att USA ska bistå med konsultation på högsta nivå inom 24 timmar ifall Ukraina attackeras igen i framtiden. USA lovar även att landets president ska jobba med kongressen för att genomföra säkerhetsåtgärderna.

USA ska även träna Ukrainas militär, fördjupa samarbeten i industriell försvarsproduktion och dela med sig av en större mängd underrättelser jämfört med hur det ser ut i dag.

Markerad händelse

EU och Nato: Begränsa rysk rörelsefrihet

Åtta EU-länder vill att EU stoppar ryska diplomater från att röra sig fritt inom EU.

"Fri rörlighet i hela Schengenområdet för innehavare av ryska diplomatiska pass, som ackrediterats i ett land, förenklar elakartade aktiviteter", skriver de åtta i ett brev till EU:s utrikeschef Josep Borrell, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Tjeckien, Danmark, Estland, Lettland, Litauen och Nederländerna, Polen och Rumänien är bakom brevet. Länderna hoppas på att åtgärden ska kunna "betydligt minska operationsområdet för ryska agenter".

Även inom Nato diskuteras åtgärder mot ryska diplomaters rörelsefrihet.