Anna Kinberg Batra med Moderaternas dåvarande partiledare Fredrik Reinfeldt. Foto: TT

TIDSLINJE: Moderaterna – från valförlusten till opinionskrisen 

Publicerad

Det har varit en turbulent period för Moderaterna efter att alliansen förlorade makten vid valet 2014. Här är de viktigaste punkterna i partiets utveckling de senaste åren. 

2014 

14 september: Alliansen förlorar regeringsmakten och Fredrik Reinfeldt meddelar att han avgår som partiledare för Moderaterna. 

17 september: Anna Kinberg Batra för partiets talan i samtalen med talmannen Per Westerberg om regeringsbildningen. Hon menar att “bollen ligger hos Löfven” som måste visa att han kan bilda en regering som kan få igenom sin budget. 

14 oktober: Catarina Elmsäter-Svärd avslöjar för SVT att hon inte vill bli partiledare. Därmed var Anna Kinberg Batras huvudkonkurrent ute ur leken.

3 oktober: Stefan Löfven läser upp den rödgröna regeringens första regeringsförklaring.

2 december: Sverigedemokraterna meddelar att de tänker rösta för alliansens budget och därmed fälla regeringen. ”Sverigedemokraterna kommer från och med idag att arbeta för att fälla varje regering och varje budgetproposition som ger stöd för ökad invandring utifrån dagens nivåer och som ger Miljöpartiet avgörande inflytande över migrationspolitiken”, meddelar gruppledaren och då tf partiledare Mattias Karlsson. Statsminister Stefan Löfven utlyser extraval.

9 december: Anna Kinberg Batra nomineras till partiledare

27 december: Decemberöverenskommelsen presenteras. Extravalet blåses av. 

2015 

10 januari: Anna Kinberg Batra väljs till partiledare. 

25 april: DÖ-rebellen Finn Bengtsson får sitt länsförbund att ställa sig bakom en motion till partistämman om att skrota decemberöverenskommelsen. Flera länsförbund följer efter. 

16 juni: Budgetomröstning i riksdagen. Ledamöterna Finn Bengtsson och Anders Hansson går emot partiledningen och röstar för alliansens budgetförslag. 

3 juli: I Almedalen presenterar Anna Kinberg Batra ”första-jobbet avdraget” en skattesänkning på nio miljarder som ger störst effekt för de med låga inkomster. Det är det ”nya utanförskapet” som nu ska bekämpas. 

9 oktober: Kristdemokraternas riksting röstar nej till decemberöverenskommelsen och Anna Kinberg Batra meddelar att även Moderaterna lämnar. ”DÖ” har fallit. 

14 oktober: KD-ledaren säger att hon vill lägga en gemensam alliansbudget kommande höst. Anna Kinberg Batra blir märkbart irriterad och förklarar att det inte är aktuellt.  

15-18 oktober: Moderaterna håller partistämma i Karlstad och röstar men stor majoritet för en hårdare migrationspolitik med tillfälliga uppehållstillstånd och ökat försörjningsansvar.  

23 oktober: S, MP, M, C, L och KD enas om migrationsöverenskommelsen. 

24 november: Regeringen skärper migrationspolitiken ytterligare. ”Syftet är att skapa ett andrum för svenskt flyktingmottagande” säger statsminister Stefan Löfven. 

7 december: Moderaterna presenterar ytterligare skärpningar av migrationspolitiken. Partiet vill kunna neka flyktingar som kommer via ett annat EU-land, inresa till Sverige. De ska direktavvisas vid gränsen. 

2016 

28 januari: Moderaterna presenterar detaljerna i en ny anställningsform för nyanlända och unga upp till 23 år som innebär upp till 40 procent av en heltid ska vara obetald utbildning eller praktik och 60 procent arbete med lön. 

16 mars: Anna Kinberg Batra säger bestämt nej till att lagstifta om lägre ingångslöner. ”En moderatledd regering kommer inte att sänka lönerna”. Övriga alliansledare anklagar Moderatledaren för att ställa ultimatum. 

5 april: Den ekonomisk-politiske talespersonen Ulf Kristersson presenterar förslag om att begränsa välfärdsförmånerna för asylsökande och nyanlända.   

6 juni: Anna Kinberg Batra håller nationaldagstal och pratar om svenska värderingar ”I ett samhälle som förändras blir det kulturkrockar ibland, men vi kommer aldrig att kompromissa om våra gemensamma värderingar” 

11 juni: Moderatledaren överger Reinfeldts linje om att största block ska få regera. I Ekots lördagsintervju säger hon att hon tänker fälla Stefan Löfven i statsministeromröstningen, även om de rödgröna blir större. 

13 oktober: Anna Kinberg Batra presenterar partiets fem reformgrupper som ska mejsla fram politiken att gå till val på. Bland annat höjda krav för medborgarskap

19 december: Anna Kinberg Batra håller jultal och upprepar kravet på 2000 fler poliser högre polislöner. Kräver polischef Dan Eliassons avgång

2017 

11 januari: I samband med riksdagens partiledardebatt slår Anna Kinberg Batra fast i DN att en gemensam alliansbudget inte är aktuell före valet.  

19 januari: Medierna kallas till pressträff i riksdagens presscenter om ”för Moderaterna prioriterade frågor”. Anna Kinberg Batra förklarar att hon vill lägga en gemensam alliansbudget så snart som möjligt och öppnar för dialog med SD i riksdagens utskott. 

9 februari: Första mätningen efter SD-utspelet visar att Moderaterna störtdyker i opinionen. Partiet backar med 5,8 procentenheter till 18,5 procent.

10 mars: Moderattoppar håller krismöte efter flera katastrofala mätningar, och Solnas M-topp kallar Kinberg Batra för ”en popcornmaskin” på grund av alla nya förslag som poppar upp.

23 mars: Flera lokala moderatpolitiker börjar kräva M-ledarens avgång. Simon Härenstam, Moderat på Gotland, väljer att lämna partiet i protest, meddelar han på partiets kongress. Han följs av andra partikamrater.

25 mars: Anna Kinberg Batra håller tal på partikongressen, och säger att partiets ”tuffa läge” är hennes ansvar.

24 maj: Ny mätning visar att Centern och Annie Lööf snart är lika stora som Moderaterna.

2 juni: Efter månader av avgångskrav offentliggör Anna Kinberg Batra en stor förändring i partiet: Partisekreterare Tomas Tobé och rättspolitiske talespersonen Beatrice Ask förlorar sina uppdrag. ”Jag tänker sitta kvar men jag tänker också ta till mig av kritiken”, säger Anna Kinberg Batra.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Moderaternas kris

Mer i ämnet