Alla turer kring Voon

Uppdaterad
Publicerad

Voon är en medlemsägd vårdcentral i Sollefteå som startade i december 2017 och som har cirka 8 000 listade patienter. Men det har varit en krokig väg från idé – till succé – till dagens kris.

Voon är sprungen ur den infekterade sjukhusstriden i Sollefteå.

Men vägen från idén till invigningen den 20 december 2017 har inte varit spikrak. De ekonomiska problemen visade sig redan efter några månader, utan att de blev kända för en bredare allmänhet, och nu pågår ansträngningarna att rädda det som räddas kan.

Vårdkooperativet Voon

Ursprunget var en ambition att ta över hela sjukhuset och att starta en vårdcentral som etappmål. Sedan 200 privatpersoner, företag och organisationer gått in med vardera 10 000 kronor var projektet igång men sedan dess har mycket hänt.

SVT Västernorrland har sammanställt det viktigaste:

  • Januari 2017: Den ekonomiska föreningen Voon bildas. Syftet att ta över sjukhuset, vårdcentralen ses i det här läget som ett delmål.  
  • Juni 2017: Ledningen för Voon kritiserar regionen för långa handläggningstider. Regionen menar att ansökan är ofullständig. Voon räknar i det här läget med 8 000 patienter och cirka 20 anställda. Voon kan också tänka sig att öppna i Långsele om patienttillströmningen blir större.  
  • Juni 2017: Regionen svarar på kritiken. Det krävs en komplettering av ansökan bland annat avseende den ekonomiska säkerheten. Voon måste kunna visa att man kan garantera tre månaders drift, menar regionen.  
  • Juni 2017: Regionens vårdvalsenhet beslutar att godkänna Voons ansökan.  
  • Juni 2017: Voon meddelar att man skjuter fram starten av vårdcentralen från september till november. Kort efteråt offentliggör man planer på att öppna vårdcentraler också i Kramfors och Långsele.  
  • Augusti 2017: Voon har satt igång med rekryteringen av 5-6 läkare varav en specialistutbildad. Nu är öppnandet planerad först till december.  
  • Oktober 2017: Voon uppger att man rekryterat närmare 30 personer, varav tio läkare till vårdcentralen. En strid ström av patienter väntas redan från start.  
  • December 1017: Invigning. Två dagar innan öppnandet den 20 december finns personalen på plats men antalet patienter begränsar sig till några hundra. Patienttillströmningen väntas ta fart när vårdcentralen väl öppnat.  
  • April 2018: Voon i möte med regionens vårdvalsenhet. Det konstateras redan fyra månader efter starten att kostnaderna är för höga. Voon uppger att man ska spara fyra miljoner.  
  • Augusti 2018: Voon redovisar ett underskott för årets åtta första månader på 3,3 miljoner kronor.  
  • Oktober 2018: Voon har en skuld till regionen på 830 000 kronor och begär anstånd med betalningen. Regionen säger nej med hänvisning till likabehandlingsprincipen.  
  • Oktober 2018: Voon meddelar att vårdcentralen befinner sig i en akut likviditetskris. Banken har fryst tillgångarna och ledningen för Voon ser vid ett medlemsmöte ingen annan lösning än konkurs.  
  • Oktober 2018: En insamlingskampanj startar i syfte att samla in fyra miljoner.  
  • Oktober 2018: Voons styrelse beslutar att avvakta med konkursansökan och i stället undersöka möjligheten att rekonstruera företaget.  
  • Oktober 2018: Oktoberlönen till de anställda kan inte betalas ut. De anställda får löfte om akut ekonomisk hjälp via en organisation som hemlighålls av Voon.  
  • Oktober 2018: På Facebook uppmanas folk i hela landet lista sig som patienter hos Voon vilket skapar debatt.  
  • November 2018: Voon ansöker om konkurs och vårdcentralen stängs: ”Det är med stor sorg i hjärtat vi måste informera om att vi tvingas ansöka om konkurs idag”.  
  • November 2018: Umeåadvokaten Magnus Lindblom utses till konkursförvaltare med målet att hitta en köpare.  
  • November 2018: Flera bolag anmäler sitt intresse för att ta över men alla drar sig ur. 30/11 meddelar konkursförvaltaren att han ger upp.  
  • Hösten 2019. I augusti lämnar konkursförvaltaren in sin förvaltarberättelse till Ångermanlands tingsrätt och därmed kan konkursen summeras. Tillgångar i konkursboet 405 000 kronor. Skulderna; nära 8,8 miljoner.

Valfrihet i vården sedan 2010

Lagen om valfrihetssystem (LOV) kom 2010 och öppnade för privata lösningar inom svensk sjukvård. Grundtanken med LOV är att medborgarna själva ska ha rätt att välja vårdgivare vilket under senare år lett till en framväxten av privata vårdcentraler, en utveckling som varit mest tydlig i de större städerna.

Regionen betalar

I Västernorrland finns det för tillfället 13 privata vårdgivare som omfattar 40 procent av befolkningen. Voon i Sollefteå är en av dessa.

De privata vårdcentralerna får ersättning via regionen utifrån antalet patienter som listat sig på den aktuella vårdcentralen. Beloppen är reglerade i en regelbok som tar hänsyn till ett antal lokala faktorer. Antalet listade personer, deras ålder och vårdtyngd samt socioekonomiska faktorer styr ersättningen. Barn, unga och äldre samt vårdtunga patienter ger mer pengar.

Fem har lagts ner

I länet är det två privata vårdcentraler som gått i konkurs och ytterligare tre som lagts ner sedan LOV infördes. När det inträffar är det Region Västernorrland som har det yttersta ansvaret för att patienterna har någonstans att ta vägen med sina krämpor.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Vårdkooperativet Voon

Mer i ämnet