- 2017 – Förhandlingarna om TTIP-avtalet, ett frihandelsavtal, avbryts mellan EU och USA. Anledningen är bytet av regering i USA och innan förhandlingar återupptas vill man veta var Trump-administrationen står i frågan.
- 2018, januari – EU-kommissionären Cecilia Malmström säger att hon inte tror att det går att återuppta förhandlingarna om TTIP-avtalet då för många problem har tillkommit. USA har redan påbörjat en striktare linje i handelsfrågor.
- Mars – USA:s president Donald Trump säger att han vill gynna den inhemska stålindustrin och planerar att godkänna tullavgifter för importerat stål och aluminium.
- 2 mars – EU förbereder som svar införande av höjda tullavgifter på amerikanska varor som exempelvis jeans och alkohol. EU-kommissionens ordförande säger att han ser Trumps utspel som krigsmässigt agerande.
- 4 mars – Inga tullreformer har ännu blivit verklighet, men ordkriget om handeln trappas ändå upp. Trump skriver på Twitter att han nu även vill införa höjd skatt på importen av europeiska bilar till USA.
- 6 mars – Stefan Löfven (S) och näringslivsdelegationen från Sverige möter Donald Trump i Vita huset. Man hoppas kunna övertala presidenten om att göra undantag för Sverige i tullfrågan.
- 8 mars – Trump skriver under det kontroversiella beslutet att införa tullavgifter för importerat stål och aluminium.
- 22 mars – Trump skriver under ett tullbeslut som riktas mot kinesiska produkter. Det är ännu oklart vilka varor som kommer att omfattas.
- EU och sex andra länder undantas från USA:s skyddstullar på stål och aluminium fram till 1 maj.
- 23 mars – Kina svarar med att presentera planer på importtullar för amerikanska varor. Listan innefattar bland annat återvunnet aluminium, frukt och vin. Samtidigt säger Kina att man inte vill ha ett handelskrig.
- Stefan Löfven säger efter EU-toppmötet som hölls dagen innan att Sverige är ”berett att skydda landets intressen.”
- 2 april – Kina inför extra avgifter på upp till 25 procent gällande 128 varor från USA.
- 1 maj – Vita huset meddelar att undantaget för USA:s nya tullavgifter fortsätter att gälla i 30 dagar till för EU, Kanada, Mexiko, Brasilien, Australien och Argentina. Sydkorea har fått permanent undantag.
- 31 maj – USA inför tullar på stål- och aluminiumvaror från EU. Avgifterna kommer att bli 25 procent på stål och 10 procent på aluminium. Tullarna införs även på varor som importeras från Mexiko och Kanada, som liksom EU har haft undantag från ståltullarna sedan mars.
- EU svarar med att man kommer att införa tullar på 25 procent gällande ”en rad amerikanska varor.”
- 1 juni – Omvärlden reagerar starkt på tullarna som trädde i kraft denna dag. Flera länder planerar att svara med samma mynt mot USA.
- 3 juni – Sex G7-länder går samman i hård kritik mot USA:s nya ståltullar.
- 6 juni – EU-kommissionen meddelar att EU:s svarsåtgärder på de nyinförda stål- och aluminiumtullarna kommer att vara färdiga för införande i juli.
- 16 juni – USA:s president Donald Trump bekräftar en ny omgång 25-procentiga tullar på kinesiska varor till ett värde av 50 miljarder dollar.
- 19 juni – Ytterligare importtullar på kinesiska varor, till ett värde av 200 miljarder dollar, kan komma att införas i USA. Får inte Trump gehör från Peking kan det bli aktuellt med ännu fler varor på listan.
USA:s nya tullar – detta har hänt
Oron växer inför ett handelskrig efter att USA:s president Donald Trump drivit igenom nya tullavgifter på bland annat europeiska varor. Här är händelseförloppet från frihandelsförhandlingarna till EU:s svarsåtgärder på USA:s nyinförda stål- och aluminiumtullar.
Dessa amerikanska varor påverkas av EU:s svarsåtgärder
Några av de USA-produkter som väntas drabbas av EU:s strafftullar:
Majs
Ris
Jordnötssmör
Apelsinjuice
Bourbon-whisky
Cigaretter och snus
T-tröjor
Rör och stänger i rostfritt stål
Vajrar i rostfritt stål
Bestick
Järn- och stålstegar
Motorcyklar
Segel- och motorbåtar
Spelkort
Sammanlagt finns omkring 150 varor med på listan. För alla varorna är tullavgiften satt till 25 procent, med undantag för spelkorten som ligger på 10 procent.
Se alla berörda 150 produkter här.
Vad är TTIP?
Frihandelsavtalet TTIP står för Transatlantic Trade and Investment Partnership. Tanken med avtalet, som man förhandlat om sedan 2013, var att fördjupa det ekonomiska samarbetet mellan USA och EU. TTIP hade kunnat skapa världens största regionala frihandelsområde genom att minska handels- och investeringshinder mellan regionerna.
Källa: Regeringen och EU-kommissionen.
Relaterat
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.